Inlägg från “individualism”-kategorin

The relationalist criticism of individualism

Publicerat 19 maj, 2020

This is an excerpt from a manuscript (work in progress) on individualism. The general individualist idea is as follows. Individualists think of the single person as the basic unit of moral and political analysis (Blackburn 2008). This is opposed to collectivism, which regards collectives such as the family, community, class, or nation, as the basic unit. It is also opposed to what I call relationalism, which is the view that social relationships ought to replace individuals as basic unit and thus be moved from “the periphery to the center of legal and political thought and practice” (Nedelsky 2012, p. 3). […] The relationalist critique of individualism originated in communitarian theory but has grown into an independent school of thought (or so can be argued).…

The communitarian criticism of individualism

Publicerat 19 maj, 2020

This is an excerpt from a manuscript (work in progress) on individualism. The most recognized contemporary criticism of individualism is commonly associated with Alasdair MacIntyre, Charles Taylor, and Michael J. Sandel. Their general view is that the individualist individual is socially and metaphysically untenable. Sandel has developed his critique taking Immanuel Kant’s ethics as starting point. Kant thought that moral principles should be learned through reason alone and developed his categorical imperative via a transcendental argument (DePaul and Hicks 2016). According to Kant, to acquire moral knowledge we need to consider the moral subject, i.e., human beings, independent of experience. His argument leads to the view that the right, i.e., duty, has priority over the good, i.e., e.g., happiness (Sandel 1998, p. 9): On…

Unorthodox och individualism – ett svar till kritikerna

Publicerat 25 april, 2020

Det har kommit många repliker på min text i Aftonbladet kultur, ”Kollektivet kan vara ett fängelse utan murar”, i vilken jag tolkar Netflix miniserie Unorthodox ur ett individualistiskt perspektiv. I det här inlägget bemöter jag vad jag anser är den viktigaste kritiken. Först vill jag dock betona en sak. I min tolkning diskuterar jag aldrig de ideal som individualismens kritiker själva företräder. Jag skriver att Unorthodox konkretiserar ett liv utan individualism. Det finns många olika liv utan individualism – till exempel liv som levs i ultraortodoxa samfund, under kommunistiska regimer, enligt radikalnationalistiska normer och så vidare. Min text är ett försvar av individualism, inte ett angrepp på de olika alternativ till individualismen som finns. Flera av individualismens kritiker har nämligen gemensamt att de avstår…

”Liberal” in the Roman sense

Publicerat 25 februari, 2020

This is an excerpt from a manuscript on individualism. The word “liberalism” stems from the Latin liber, which means both “free” and “generous,” and liberalis, which means “befitting a free-born person” (Rosenblatt 2018, p. 9). To the ancient Romans, the noun liberalitas, which corresponds to liber and liberalis, referred to “a noble and generous way of thinking and acting toward one’s fellow citizens,” as opposed to “selfishness” or “slavishness,” which was to think and act with regard only to oneself and one’s pleasures (ibid). Liberalitas was a moral attitude that the Romans thought of as essential to a free society. The great Roman political thinker Cicero described it as “the bond of human society” (p. 10). Roman historian Jed W. Atkins writes that liberalitas, together with justice, promoted “social cohesion…

Tror individualister att människan är en social atom?

Publicerat 21 februari, 2020

Individualismen är den tvådelade uppfattningen att (1) värdet av den enskilda människan bör respekteras och (2) hållas högre än andra värden, som exempelvis gruppens. Uppfattningen innehåller bland annat en modell av människan, nämligen den abstrakta individen. Modellen representerar verkliga människor i moraliskt och politiskt tänkande och kan ta olika former. Till exempel används olika modeller i teorier om politisk legitimitet och i teorier i biomedicinsk etik, eftersom problemen i de olika områdena skiljer sig åt. Alla modeller har dock en sak gemensamt, nämligen att kritiker hävdar att de är felaktigt konstruerade på en fundamental nivå. Kritiken, som har åtminstone två hundra år gamla rötter, är att individualister modellerar människan som en social atom. Människan kan inte tas ur sitt sociala sammanhang eftersom hennes själva…

Payam Moula och arbetarrörelsens val: Auktoritär konservatism eller progressiv individualism?

Publicerat 16 februari, 2020

Nyliberalismen är död. Det var självförvållat, och inte en dag för sent. Payam Moula gör i sin debattartikel i Expressen Kultur (7/2) en filosofisk tolkning av samtiden som påbjuder replik. Den liberala individualismen måste försvaras. Redaktören för den socialdemokratiska tidskriften Tiden menar att decenniet vi just lämnat ”är ett där (ny)liberalismen slutligen dog, såväl politiskt som intellektuellt.” Groteska ojämlikheter och stora orättvisor, blandade i en ”giftig cocktail”, har gett upphov till ”det legitima missnöjet mot samhällsutvecklingen, politiken och etablissemanget”. Det finns naturligtvis mycket att säga om denna analys. Men Payam fokuserar i sin text framför allt på den liberala individualismen, som han påstår är i grunden felaktig och destruktiv. Enligt denna människosyn är nämligen människan en social atom, helt isolerad från andra. Den tar ingen hänsyn…

Podd om individualism

Publicerat 14 februari, 2020

Oscar Matti hedrade mig med en inbjudan att vara med i hans podd Prata om det för ett samtal om individualism och liberalism. Jag forskar nu om just individualism så det var väldigt roligt att få prata om det. Är människan en isolerad atom eller är hon en social varelse? Vad betyder vår människosyn för liberalismen och politiken?

Individualisternas utmaning

Publicerat 27 november, 2019

Den liberala individualismen dominerar västerländsk politik och filosofi. Här står den enskilde människan i centrum. Jag har skrivit förut om individualismen som överideologi och att debatten om individualism är viktig. I den här texten diskuterar jag kritiken som ligger bakom en av individualismens utmaningar. Utmaningen är att utveckla en teori om individualism som ger mening åt människan och gör det möjligt för henne att orientera sig socialt och kulturellt. Teorin måste ge social stabilitet och motverka ensamhet, men förbli lojal till det individualistiska idealet att värdet av individens intressen trumfar värdet av andra intressen. Jag tror själv att den liberala individualismen har tillräckligt med resurser för att anta utmaningen, men nu fokuserar jag bara på kritiken som motiverar den. Vi individualister måste nämligen förstå…

Charles Taylor and the ideal of authenticity

Publicerat 14 november, 2019

This is an excerpt from a manuscript on moral individualism. Charles Taylor develops his theory of authenticity in light of individualism as a “source of worry” (Taylor 1991, p. 2). The rise of individualism has given people a right to “choose for themselves their own pattern of life, to decide in conscience what convictions to espouse, to determine the shape of their lives in a whole host of ways that their ancestors couldn’t control” (ibid). Before individualism, people “were often locked into a given place, a role and station that was properly theirs and from which it was almost unthinkable to deviate” (p. 3). This is not an undividedly desirable development. Because, while individualism “came about through the discrediting of such orders” that restricted…

Om den klassiska invändningen att individualister inte förstår människan

Publicerat 21 oktober, 2019

Kritiker brukar hävda att individualister inte förstår människan. Den individualistiska bilden av människan som en atom, självskapad och avskuren från sociala sammanhang, är helt enkelt fel. Argumentet har upprepats i över 200 år. Till exempel avfärdade Edmund Burke individualismen eftersom den ”förhåller sig till mänskliga handlingar och intressen efter den simpla uppfattningen att de är avskalade från alla relationer, i den nakenhet och ensamhet som kommer av metafysisk abstraktion” (Burke 1790, s 7). Ett halvt århundrade efter Burke skrev även Karl Marx att den individualistiska idén om människor som isolerade varelser ”är lika mycket en absurditet som utvecklingen av språk utan individer som lever tillsammans och talar med varandra” (Marx 1859, s 5). Men individualister har slagit bort kritiken. Såhär skrev individualisten John Dewey…