Borde vi hindra åldrande?

Vissa forskare tror att vi inom en snar framtid kommer att kunna hindra åldrandet. Med hjälp av genredigeringsteknologi ska de biologiska processer som gör våra kroppar äldre, inklusive medföljande åldersrelaterade åkommor som demens och hjärt-kärlsjukdomar, kunna bromsas eller fås att helt upphöra.

En naturlig följdfråga är om detta är möjligt. Den kan jag inte besvara, utöver att jag vet att det finns både optimistiska och pessimistiska forskare och experter i ämnet. En annan följdfråga är om det är önskvärt. Borde vi hindra åldrande?

Bioetikern Gregory E. Pence diskuterar i en forskningsartikel från 2019 tankar om åldrande som härstammar från det antika Rom och filosofen Seneca. Ur Senecas perspektiv måste vi i sammanhanget inte bara fråga om vi borde leva länge, utan också hur vi lever väl.

Seneca skrev att oavsett om människan lever i 50, 100 eller 1000 år så kommer hon att betrakta sitt liv som alldeles för kort om hon inte lever det på rätt sätt. Den 1000-åring som inte lever rätt kommer, när döden närmar sig, att ha en känsla av att livet gick för fort och att hon har lagt sin energi på fel saker.

Med rätt inställning till livet gör det inte så stor skillnad hur länge livet faktiskt varar. Därför behöver vi tänka på vad rätt inställning är. Vissa menar att vi borde försöka att leva värdigt.

Om vi når en hög ålder, menar dessa, och inte längre har våra fysiska förmågor i behåll utan till exempel behöver hjälp att sköta vår hygien och våra vardagsbestyr, så är det bättre att vi låter oss själva dö än att vi hindrar åldrandet ytterligare. Det är mer värdigt. Om vi kan hindra åldrandet redan som unga så att vi lever länge i unga kroppar, följer det av samma tankebana att vi redan tidigt i våra liv borde sträva efter att leva värdigt. Ta hand om oss själva. Uppskatta livets goda när vi kan. Vara redo att dö när döden slutligen nalkas.

Många tänker säkert på frågan om vi borde hindra åldrandet som ren science fiction. Varför slösa energi på att tänka på sådant? Men så ska man vara försiktig med att tänka.

På 1970-talet började filosofer och etiker att tänka kritiskt på autonoma datorer. De ställde frågor som exempelvis vem som är ansvarig för autonoma datorers beslutsfattande och om vi har moraliska skyldigheter gentemot sådana maskiner. Då var det science fiction. Idag används autonoma datorer i självkörande bilar, kirurgiska instrument, ekonomiska försäkringssystem och mycket annat.

Det som är science fiction idag kan bli verklighet imorgon. Därför kan det vara värdefullt att redan nu tänka på hur man bör leva om livet blir långt. Kanske var Seneca något på spåret. Hur lever man väl?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

WordPress.com.