Jag skrev i ett tidigare inlägg om individualism, med anledning av att ämnet har diskuterats i svensk politik de senaste veckorna. Forskaren och debattören Patrick Deneen menar att individualismen leder till politisk instabilitet. Jag är skeptisk till Deneens teori, men frågan vad individualism leder till förtjänar eftertanke.

Individualismen är grundligt studerad i samhällsvetenskaperna. En ledande forskare i detta sammanhang är Geert Hofstede, som bland annat har utvecklat metoder för att mäta graden av individualism i ett samhälle. I en studie används en gradskala med individualism i ena ändpunkten och kollektivism i den andra (Hofstede et al. 2010, s 92):

Individualism pertains to societies in which the ties between individuals are loose: everyone is expected to look after him- or herself and his or her immediate family. Collectivism […] pertains to societies in which people from birth onward are integrated into strong, cohesive in-groups, which throughout people’s lifetime continue to protect them in exchange for unquestioning loyalty.

Föga förvånande visar Hofstedes studier att länder i västvärlden är mer individualistiska än andra (ibid, s 95–7). USA, Australien, Storbritannien och Kanada ligger i topp, Sverige delar plats 13/14 med Frankrike. Minst individualistiska av de undersökta länderna är Colombia, Venezuela, Panama, Ecuador och Guatemala.

Det är också intressant att undersöka förändringarna i graden av individualism. Henri Santos, Michael Varnum och Igor Grossmann (2017) har gjort en omfattande studie av förändringarna i graden av individualism i 78 länder under 51 år. Studien visar att individualismen ökar globalt, med undantag för ett fåtal länder, och att det finns ett positivt samband mellan individualism och socioekonomisk utveckling.

Individualismen är alltså starkare i västerländska länder, även om hela världen rör sig i individualistisk riktning, och tycks hänga samman med socioekonomisk utveckling. Men vilken är följderna av detta?

Bland annat har frågan uppmärksammats av ekonomen Niclas Berggren i tidskriften Ekonomisk debatt. Berggren sammanfattar resultaten från flera undersökningar (2015, s 2–3):

… även om kollektivism kan ge hög statisk effektivitet kommer individualismen att leda till mer innovationer, vilket på lång sikt ger högre dynamisk effektivitet och högre välstånd. […] Ju starkare individualismen är, desto högre är BNP per arbetare. […] Inte nog med att individualism är ekonomiskt gynnsam – den tycks också stimulera framväxten av demokrati. […] en ökning av individualismen med en standardavvikelse leder till en ökning av demokratinivån med fyra (på en 20-gradig skala).

Individualismen tycks också ha en positiv effekt på andra värderingar som i liberala demokratier ofta uppfattas som goda. Till exempel visar Lewis Davis och Claudia Williamson (2019) att individualismen främjar jämställdhet. Citerat från artikelns abstract:

Individualist values of autonomy and self-determination transcend gender identities and serve to legitimize women’s goals and choices. In contrast, collectivist values may subordinate women’s personal goals to their social obligations, generating greater acceptance of gender inequality. […] individualism is significantly associated with support for gender equal attitudes regarding employment, income, education, and political leadership.

Själv hör jag till dem som menar att individualism kan vara värdefullt i sig, oavsett dess eventuella effekter. Men om forskningsresultaten ovan stämmer så främjar individualismen ekonomisk utveckling, demokrati och jämställdhet. De som förnekar att individualism bär ett egenvärde ser alltså ut att ha skäl att värdera individualismen högt ändå, för dess effekters skull.

Referenser

Berggren, N. (2015). Den nyttiga individualismen. Ekonomisk debatt 43(8), 3–5.

Davis, L. S., & Williamson, C. R. (2019). Does Individualism Promote Gender Equality? World Development. DOI:doi.org/10.1016/ j.worlddev.2019.104627

Hofstede, G., Hofstede, G. J., & Minkov, M. (2010). Cultures and Organizations: Software of the Mind. McGraw-Hill Education.

Santos, H. C., Varnum, M. E. W., & Grossman, I. (2017). Global Increases in Individualism. Psychological Science 28(9), 1228–1239.